Listan presenteras på en stor gala varje år, och 2012 får äntligen också entreprenörerna ta plats. Nya Affärer har nämligen fått utse en kvinnlig entreprenör som får sola sig i glansen på galan och utmärkas för att hon skapat sin egen maktposition som företagare.

Under dagarna fram till det stora avslöjandet får ni också möta några bubblare på listan.  Först ut är Sara Hürlimann som tog makt över sin egen karriär. När det var dåligt med tandläkarjobb i Sverige sökte hon sig till Schweiz. Idag äger och leder hon Schweiz största aktör inom tandvård och har just startat den första kliniken i Sverige.

Läs mer om Sara Hürlimann här!

Vår andra bubblare är Helena Casserlöv-Kvist. När hon startade sitt företag Meritmind var målet att fullt ut få genomföra affärsidén och de egna värderingarna. Därför startade hon med eget kapital och riskerade allt för att få behålla full kontroll över företaget.

Läs mer om När Helena Casserlöv-Kvist här.

Trevlig läsning!

Och jag älskar det. Kombinationen av att se människor som brinner för sina företag få hjälp, och möjligheten att bli påmind om de där företagsekonomiska grundgrejerna som man så lätt tappar bort är fantastisk.

Min favorit var länge Gordon Ramsays Kitchen Nightmares – på den tiden Gordon åkte runt och räddade skabbiga pubar på engelska landsbygden. Det marknadsfördes väl som ett matprogram. Men handlade i verkligheten mest om att Gordon om och om igen upprepade sanningar som gäller de flesta företag: Gör det du är bra på. Slösa inte med resurserna. Håll menyn kort.

Sedan var det intressant att han bara gjorde omvärldsbevakning på kunderna. Inte konkurrenterna. Och det är ju en poäng. Du kan bli bättre på att ge kunderna vad de vill ha, men du kan inte påverka dina konkurrenter.

Sedan kom hon som räddar hotell, han som räddar barer, tävlande bagare och florister och de som vann små hotell på italienska landsbygden. Vågar jag erkänna att jag älskar när Tabatha Coffey hittar smutsen i hörnen på de frisersalonger hon styr upp?

Men nu har jag en ny favorit. Mary Portas. Kvinnan som inte bara älskar mode och shopping, utan också ser handeln i ett större sammanhang, som arbetsgivare och samhällsekonomisk drivkraft. Samtidigt är hon fortfarande är entreprenör ut i fingerspetsarna – en engelsk varuhuskedja presenterade nyss hennes andra klädkollektion.

Mary Portas älskar service! Mitt favoritprogram var utan tvekan det där hon efter många om och men lyckade övertyga innehavaren av en butik för stora kvinnor att kunderna inte blev mer motiverade att handla av att ständigt få påpekat vilken del av deras fysik de behövde dölja lite extra. Till slut gick budskapet in och försäljningen vände direkt. Vilken överraskning!

På svensk tv kan man i ytterligare någon vecka se henne sätta grabbiga mobiltelefonförsäljare på plats här:

Och för den som vågat sig på Pinterest har Nya Affärer börjat sitt pinnande med att samla ihop fler företagartvpersonligheter här:

Det visar sig nu att fler än jag gillar Mary Portas. Hon har blivit en så stor del av Englands samtal om krisen och ekonomin att David Camerons regeringen utsett henne att leda arbetet med att vända trenden för oberoende butiker i småstäderna som konkurreras ut av shoppingcentrens superbutiker.

Företagare vi ser på tv kan alltså betyda mer än bara underhållning för stunden. Därför ser jag fram emot UR:s nya satsning Idéfabriken. Femte mars, 22.00, SVT1. Jag kommer att titta. Kommer du?

Läs mer om Idéfabriken

Startar du en måste du höra av dig till mig, för det känns som en av de mest sympatiska idéerna på länge. Man shoppar lokalt tillsammans. Både för att ha kul och för att stötta en lokal entreprenör.

Cashmob låter ganska likt flashmob, och det stämmer. Idéen föddes som en reaktion på förra årets flashmobtrend där man samlade stora grupper av människor på samma plats genom att information om mötesplatsen snabbt spreds på nätet. Tyvärr ledde även fredliga flashmobbar till problem för företagare när ljusskygga element använde folkmassan som skydd för att stjäla eller vandalisera.

Cashmobben är helt fredlig och går ut på många spenderar pengar på samma ställe samtidigt. De som deltar åtar sig att spendera minst 20 dollar och med twitter och andra sociala media drar man ihop så många som möjligt. Det låter inte så revolutionerande men finessen är att man gör det hos fristående entreprenör för att stötta det lokala näringslivet. Cashmobbarna har dragit in hos lokala järnhandlare, nedläggningshotade matvarubutiker, hantverkare och konstnärer. De som deltar beskriver att de upptäcker nya affärer i sin hemstad, och träffar nya människor. Och så får man ju shoppa lite med gott samvete också.

Den amerikanska advokaten Andrew Samtoy organiserade den första sammankomsten 16 november 2011.  Idag finns det 82 cashmobs i olika städer I USA och Canada registrerade på rörelsens mer eller mindre officiella blogg www.cash-mobs.com.

Rörelsen har till och med hamnat på CNN.com, som ett exempel på hur man kan påverka sitt lokala näringsliv på den allra lägsta nivån, och få en kul shoppingkväll på köpet. Deltagarna måste dessutom avsluta med att gå ut och dricka ett glas. Säkert en bonus för ytterligare en lokal entreprenör.

24 mars är det National Cash Mob-dagen i USA. Hinner någon organisera en cashmob i Sverige innan dess? Följ utvecklingen på twitter under #cashmob.

Sveriges småföretagare borde uppmuntra Reinfeldt. I en ny undersökning menar mer än en fjärdedel av Sveriges småföretagare att de kommer att arbeta efter 65. Men frågan är om det bakom den glädjande siffran döljer sig ett problem som många diskuterat men ingen funnit någon lösning på.

Sverige har nämligen redan Europas äldsta företagare. Och det beror inte bara på att man älskar att arbeta utan också på att många generationsskiften skjutits upp i brist på alternativ.

Enligt en utredning om generationsskiften från Nutek fanns det 2004 46000 företag där företagsledaren är var 50 år och ägde över 50 procent av företagen. 215 000 var anställda i dessa företag.

Dessa företagare måste oftast lägga ned företaget för att gå i pension, eftersom det är väldigt svårt att ta över ett företag i Sverige. Inte ens om barnen än intresserade går det alltid att lösa, eftersom man även i ett sådant läge kan behöva kompensera de barn som inte vill ta över.

Det saknas helt enkelt kapital för att köpa företag. Och den finansiella krisen har inte gjort det lättare. Förslag finns om skatterabatt eller olika stödlån om man återinvesterar i onoterade bolag, eller ökade möjligheter för Almi att låna ut till företagsköp. Men inga åtgärder har skett sedan 2004 när Nutek utredde problemet på statens uppdrag.

Det är dags för åtgärder, och det snabbt. På kort sikt får företagare som fortsätter arbeta kanske lite bättre pension, men på längre sikt hotas hundratusentals svenska jobb.

När jag i oktober var på EU:s småföretagarvecka i Bryssel så handlade diskussionen om hur viktigt det är att som entreprenör kunna starta om. Det måste bli enklare och snabbare att göra konkurs helt enkelt. Och EU har en poäng. För finns det livskraftiga resurser eller idéer i ett företag, så finns de kvar även efter en konkurs.

För många är det en personlig tragedi. Men det behöver ju inte betyda att företagets affärsidé är felaktig i grunden. Många framgångrika bolag föds faktiskt inte förrän uthålliga entreprenörer startar om med en uppdaterad affärsidé  för den andra eller kanske tredje gången. Andra föds när en ny entreprenör tar över hela eller delar av ett konkursbo.

Ett effektivt och tydligt system för konkurser gör det lättare att sortera fram vilka dessa intressanta resurser är och se om någon är intresserad av att betala för dem. Bra konkursregler gör också att den entreprenör som en gång misslyckats kan få en ärlig chans att försöka igen. En framgångsfaktor för företagare är nämligen just att man varit företagare tidigare, även om det inte gick så bra första gången.

Nu satsar EU på kampanjer och information för att motverka det stigma det innebär att gå igenom en konkurs. Och det behövs. Höstens följetong om Saab har visat att konkurs fortfarande är svenskt närings-livs fulaste ord.

Varför? Man skjuter på Saabs konkurs några månader. Innebär det  att företaget hinner bli livskraftigare, eller att underleverantörerna får fler av sina skulder betalda? Med stor sannolikhet inte. I stället blir priset för Saabs stolthet bara högre. För fordringsägare som får vänta ännu längre på de eventuella pengarna, för de anställda som lever i fortsatt ovisshet, och för skattebetalarna, som nu i två omgångar fått ta över Saabs lönekostnader.

Kanske kunde det i stället gått som för Onoff? Redan efter någon månad var stora delar av verksamheten såld till konkurrenterna, lagret realiserat och man började betala av på skulderna. En stor del av verksamheten finns alltså kvar, men under Experts logga. Där butiker lades ned finns mer plats för konkurrenterna.

Från total osäkerhet till möjligheter för konkurrenter och nya entreprenörer. Undrar vad en konkurs för Saab hade lett till. Undrar om vi någonsin får veta?

PS. Själv ser jag fram emot att i slutet av november få en andra chans att visa fram Sveriges intressantaste och framgångsrikaste entreprenörer på Nya Affärer-dagen, som i
år går under namnet Älska Osäkerhet.

E-bokföring är ingen nyhet. Speedledger, som jag testat i Molnskolan här på Nya Affärer, har funnits lika länge som jag drivit eget. Men det är först med snabba och tillförlitliga internetuppkopplingar som e-bokföring håller på att slå igenom. Ändå har Speedledger bara 30 000 kunder bland företag och föreningar  i Sverige. Men med tanke på hur lite innovation inom användarvänlighet som många av de stora gamla konkurrenterna bjuder på så blir jag inte förvånad om den siffran kommer att mångdubblas inom en snar framtid.

För  än så länge är konkurrensen obefintlig. För den som vill ha bankkoppling med sin bokföring är det Speedledgers lösning som gäller, den erbjuds av Danske Bank, Handelsbanken, Landshypotek, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Sparbanken Syd, Sparbanken Öresund, Swedbank och Sparbankerna. Så fort vi får möjlighet ska vi testa alternativa bokföringstjänster i molnet, som till exempel Fortnox. Det är uppenbart att det funnits för få aktörer som ger ut bokföringsprogram. Annars skulle innovationer kommit tätare och jag, och många företagare med mig, skulle ha sluppit sitta med 1900-talsteknik som gör den tråkiga bokföringen ännu tristare. Det bästa som kan hända på marknaden just nu är att fler aktörer kommer in i matchen. Det skulle också kunna bidra till att priserna går ner till vettigare nivåer på de bokföringsprogram och tjänster vars namn föregås av ett revolutionerande litet “e”.

Läs också: Molnskolan 3: E-bokföring

Alla serieföretagare vet att affärsidéer har en tendens att uppstå lite som de vill. De ärvs, de kommer till en mitt i natten och de uppstår i kundernas behov. Långt ifrån alla idéer passar in i företagsbeskrivningen. Men det finns inga lagar mot spretiga företag och tur är väl det. Hur hade det annars gått för killen med sju firmor som Nyföretagarcentrums rådgivare Birgit Båvner berättade om i artikeln om bolagsformer för multiföretagare.

Hur hade världen sett ut utan företag som Carlssons El & Jakt, som insprängt i sin elaffär i Kungshamn enligt egen utsago har “ett eldorado för den jaktintresserade”. Flera journalister tipsade mig om Himalaya Kött & Video i Stockholm och Hemse Krut och pappershandel på Gotland. Men min absoluta favorit, bland multiföretagarna, är ändå Stenåsens Kött & Svets. Precis som grundaren Ingemar Häljestam sa när jag intervjuade honom. Vem behöver marknadsföring, med ett sånt namn?

Nya Affärers läsare med intresse för entreprenörskap vill nätverka även på Linkedin. Det visar det stora intresset för vårt nätverks etablering på Linked In. Det fortsätter att strömma in medlemmar trots att vår artikel om introduktionen halkat ned från de högsta positionerna på sidan.  Gå med du också, snart närmar vi oss 100 medlemmar, och då väntar en liten överraskning för medlemmarna.

Nu är det dags att använda nätverket. Eftersom vår grupp är öppen är det fritt fram att bjuda in medlemmar och starta diskussioner, ställa frågor eller dela med sig av tips och länkar.

Här finns med idéer om vad man kan använda Linkedin från deras egen kanal på Youtube

Kanske också dags att se över ditt CV på Linkedin? Här är några tips från en headhunter. Men de kan säkert vara lika användbara för den som vill attrahera en riskkapitalist.

http://larscarlen.com/headhunterns-tips-for-ett-bra-cv-pa-linkedin/

Är du inte med kan du anmäla dig här.

Vi ses på Linked In!

Meningen är att webbplatsen ska bli smartare och lättare att hitta på. Förhoppningsvis lite snyggare också.

Men bakom kulisserna har det också hänt en del. Sedan någon månad har jag tagit över som redaktör efter Mikael Zachrisson. Och idag drar vi igång första omgången av vårt spännande mentorsprogram i samarbete med IFL på Handelshögskolan i Stockholm.

Och så börjar jag blogga då. I denna lilla redaktionsblogg hoppas jag kunna ge er en bild av hur det går till bakom kulisserna på Nya Affärer, men också tankar och åsikter om vad som pågår bland Sveriges entreprenörer. Jag ser fram emot att möta läsare och nätverksmedlemmar här och ute på olika evenemang och reportage. Hör gärna av er!

Om igen: Välkomna!

Han skriver bland annat att det finns en missuppfattning hos många politiker att entreprenörskap skulle kunna bidra till att skapa mer jobb och därmed ekonomisk tillväxt.

“Vill man skapa massor av arbetsplatser ska man grunda en snabbmatsrestaurang och inte ett företag inom bioteknologi,” säger han.
Politikernas orealistiska förväntningar att entreprenörerna ska skapa jobb leder till besvikelse, eftersom de inte kommer att göra det.
“Jag har ännu aldrig mött en entreprenör som vill anställa någon. Entreprenörer vill många olika saker, men de säger inte att de vill ha 200 anställda. Politikerna och entreprenörerna vill inte samma sak.”

Efter ett år med Nya Affärer kan jag inte annat än hålla med. Monica Lindstedt skrev här tidigare att det är tjänsteföretagen som står för jobbtillväxten, “Miljöinvesteringar löser inte sysselsättningen”, vilket inte direkt är den bilden Maud Olofsson ger av sina satsningar på svensk miljöteknik.

Alla de mest intressanta bolagen, de mest innovativa, som skapats i Sverige har med ytterst få undantag bidragit till nya jobb. En überhajpad succéer som Spotify har idag 250 anställda, Finans- och e-handelsbolaget Klarna har 400 anställda, men då jobbar väldigt många inom kundtjänst, så det bolaget får verkligen ses som ett undantag.

I stället är det tjänstesektorn som står för jobbtillväxten. Privatiserade sjukhus. Hemnära tjänster, som sådana som Monica Lindstedt grundat. Nischade företagstjänster.

Med det menar jag naturligtvis inte att teknikbaserade nya företag inte skulle bidra till tillväxten. Det gör de i allra högsta grad. Men kanske inte genom att direkt skapa arbetstillfällen, verkligheten är lite mer komplex än så.

Som Carsrud skriver så är entreprenörernas drivkraft ett, medan en stats eller regerings önskemål är något annat. De flesta entreprenörer drivs av en övertygelse, att förverkliga en dröm. Regeringen vill kanske mest av allt ha arbetstillfällen, för det ger bra PR och i sin tur röster. Men troligen också mer luddiga saker som ökad kompetensnivå i samhället, ökad trivsel, nöjdhet. Och jag är rätt övertygad om att det är inom de områdena som de tekniskt lagda entreprenörerna bidrar mest. Deras idéer och innovationer bidrar till att höja kunskapsnivåerna, vilket mer lite tur på sikt bidrar till ekonomisk och jobbtillväxt. Det svenska telekomundret hade till exempel aldrig inträffat om inte det varit för ett antal entreprenörer, eller intraprenörer, på Ericsson och Televerket på 60- och 70-talen. Men effekterna av de satsningarna syntes inte då, utan långt senare när Ericsson blev en världledande inom området och vi fick begrepp som “mobile valley”.

Tekniken och kunskapen sipprar långsamt ut i samhället. Mycket börjar som galna idéer av entreprenörer och slutar som etablerade rutiner på storbolagen. Ta e-handeln som exempel. För tio år sedan var det vildhjärnor med storstilade planer som stod för innovationen, idag är e-handeln en viktig och naturlig del av många storbolag, som H&M, Ellos, Stadium och Clas Olhson. Eller allt annat som vi nätentusiaster yrade om under de galna dotdomdagarna i slutet på 90-talet.

Men man ska inte tro att världen är så enkel. När vi idag sätter vårt hopp till en uppsjö av svenska startups inom till exempel  miljöteknik, vindkraft eller andra nya energiteknologier, mobilteknik, så kanske de i idag inte ger några stora mängder jobb. Men kanske, med lite tur och rätt personer på rätt platser vid rätt tid kan vi träffa rätt, någon satsning kanske blir en världssuccé, eller något område växer fram och blir ett nytt kluster.

Svensk mobilteknik, idag konkretiserat som byggande av appar för Iphone och andra mobila apparater, är ett sådant. Här har Sverige ett ypperligt läge att bli ledande, med all den kunskap vi har. Kanske går det av bara farten, av hajpen kring Iphone och Ipaden, kanske kräver det lite handpåläggning från våra bidragsgivande myndigheter. Men det skulle inte förvåna mig om det som små nystartade app-byråer idag erbjuder snart blir en standardprodukt från alla de stora konsulthusen.

Så självklart ska vi ge stöd åt nya teknikbolag och nya tekniska entreprenörer. Men vi ska inte förvänta oss att det resulterar i en massa nya jobb, framför allt inte nu idag, eller ens de närmaste få åren.

Framför allt måste myndigheter och forskningsvärlden lägga mer tid på att försöka förstå sambanden mellan entreprenörers drivkraft, statliga forskningspengar, högskolekluster och hela den infrastruktur som finns och saknas kring entreprenörer.

VAD TYCKER DU? Har jag rätt eller är jag ute och cyklar? Säg emot mig i kommentatorsfältet nedan.